Kalla fakta om vår träning, hälsa och ohälsa
Det blir lätt en argumentation utan nyanser både från förespråkare för träning/hälsosam kost och diverse skeptiker med olika utgångspunkter. Jag ska därför försöka mig på att genom lite siffror ge ett perspektiv på olika delar av debatten.
Vi är lite drygt 9,5 miljoner människor i Sverige och här följer en del siffror som är relevanta för frågeställningen om träning, hälsa och ohälsa:
Motion och fysisk aktivitet
63% av svenskarna säger sig motionera minst en gång i veckan – nästan 6 miljoner människor.
1% är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag – 95 000 människor.
Vikt
2 procent av befolkningen är underviktiga – 190 000 människor.
62 procent av befolkningen är normalviktiga – 5 890 000 människor.
36 procent av befolkningen är överviktiga – 3 420 000 människor.
14 procent av befolkningen har fetma – 1 330 000 människor.
Ohälsa
25 procent av svenska kvinnor och 15 procent av männen har psykiatriska besvär som till exempel oro eller ångest. Det motsvarar runt 1 400 000 människor.
Om man tar med svårare psykiska sjukdomar i den psykiska ohälsa, som till exempel psykoser, depressioner och schizofreni, så räknar man med att runt 40 procent av Sveriges befolkning är drabbade – 3 800 000 människor.
8 procent av befolkningen beräknas vara alkoholister – 765 000 människor.
Om man räknar in missbruk av antingen alkohol, tobak, läkemedel eller narkotika är siffran 10 procent – 1 000 000 människor.
Drygt 1 procent lider av ätstörningar – 100 000 människor.
Sammanfattning
Av alla dessa siffror går det att läsa ut många saker och dra en del logiska slutsatser samtidigt som vissa saker mest ger upphov till bedrövelse. Dock pekar det mycket tydligt på hur skev debatten om hälsotrenden är
Nästan 3,5 miljoner svenskar är överviktiga.
Bara 95 000 svenskar är aktiva 30 minuter eller mer varje dag – det antalet i vilka vi rimligtvis finner de som också tenderar till att träna för mycket och istället skadar, eller riskerar att, skada sin kropp.
Lite fler än så, ungefär 100 000 människor som till övervägande delen är kvinnor, lider av ätstörningar och där en del av dessa är de som drabbats av ortorexi – en fixering av hälsosam livsstil. Precis som med övriga missbrukssiffror är siffran sannolikt något högre om man ser till mörkertalet.
Jag ska inte ens ge mig in i några egna antaganden om hur många av de 95 000 svenskar som ingår i gruppen aktiva mer än 30 minuter eller mer per dag som lider av ortorexi. Det är upp till var och en att dra sina egna rimliga slutsatser av de olika siffror jag tagit fram.
Dock vill jag med detta peka på det fullständigt skeva perspektivet som så lätt uppstår när en debatt blossar upp. För mig är det fullkomligt bisarrt när det så till den milda grad kantrar över till att träning och hälsosam kosthållning blir ett problem av den dignitet som vi sett i flera uppmärksammade sammanhang senaste tiden.
Jag vill inte att en enda av alla de människor som ingår i någon av alla de negativa delar av siffrorna ska behöva befinna sig där och just därför måste frågeställningen riktas just på vad som är det verkliga problemet istället för att fokusera på en i sammanhanget extremt liten grupp människor som ser sin träning som en livsstil trots att dom inte är elitidrottare.
För inte vill vi ta risken att skräckrubriker om det farliga i att träna och äta hälsosamt får för sig att det är lika farligt som det liv dom lever nu och med detta låter bli att göra en nödvändig förändring?
Uppdatering:
Min avsikt är inte att ställa saker mot varandra. Min avsikt är att peka på hur konstig debatten blir. Uppmärksamma gärna vilket beroende eller sjukdom som helst men gör det utan att lägga samman i grunden bra saker som svarte Petter i orsaksskålen och framställa detta som något dåligt när det i själva verket är två faktorer som både enskilt och tillsammans kan gör enorm skillnad. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi valt att använda det du nu nämner som exempel om set inte varit för hur det användes i en specifik debatt-artikel.