Pastan och brödet underhåller vårt sockerberoende

Någon gång i somras skrev jag ett inlägg där jag pratade om poddar och att min kosthållning hade förändrats sedan några månader tillbaka.

Det handlade om att vi tröttnat på enahanda mat och gjorde ett radikalt skifte i vilken mat vi skulle äta och vad vi skulle undvika.

I takt med att månaderna har gått så är det inte lika strikt och uppstyrt som det var i början. Mest tror jag att det handlar om ett par grundläggande saker. Först och främst så handlar det om ett skifte till något som är mer hälsosamt. Dessutom så finns det klara och tydliga kopplingar till ett större välmående. Den mage jag har, och som tidigare gjorde ont eller protesterade, sällan har gjort detta sedan i maj månad och nästan varje gång den har gjort det så är det kopplat till den typ av mat som jag numera äter ytterst sällan.

Det handlar om de gånger jag äter pasta och framförallt de gånger jag äter bröd eller flingor/müsli av något slag. Inte varje gång, men mycket ofta, så resulterar det i negativa känningar. Med tanke på att jag tidigare åt detta varje dag i någon form och dessutom ganska mycket av vissa, så är det glasklart för mig vad som gjort skillnad.

Nu skulle ju inte detta behöva handla om att det just därför är livsfarligt eller ens rejält onyttigt. Det skulle enbart kunna handla om en intolerans från min sida. Dessutom var det ju faktiskt inte så att jag behövde göra det för att anpassa någon vikt neråt eller så. Jag går mina 10-12 000 steg i snitt varje dag och springer 2-3 mil varje vecka.

Men om man betänker vilken effekt detta ändå fick i form av några kilo, som förvisso inte behövde försvinna, att jag mått mycket bättre ända sedan förändringen och att kroppen rent allmänt efter träning varit piggare plus att jag lyckats prestera bättre än någonsin i sommar och i höst så går det inte att komma ifrån vilken effekt en betydande minskning av vissa saker i kosten kan få för hälsan och möjligheten att vara mer aktiv.

Kikar man närmare på vad det är som har minskat radikalt så är det inte svårt att se kopplingen till socker. Det är livsmedel baserade på mjöl och andra spannmålsprodukter det handlar om – pastan, brödet och frukostflingor av olika slag. Gemensam nämnare är spannmålen.

Jag är inte taliban och jag äter som sagt ovan nämnda saker någon gång då och då. Men inte varje dag, och inte ens varje vecka. Pasta extremt sällan, ris någon gång ibland och lite oftare bulgur. Bröd av det slag jag tidigare åt kanske en gång i månaden max och frukostflingor i princip aldrig. Det är en mycket större bas baserat på nötter, frukt, grönsaker och kött som gäller nu. En bonus är val av ekologiskt i stor utsträckning. Men i en förändring är inte det avgörande givetvis.

Sedan ska jag inte sätta mig på någon nyttighets-pedestal och peka finger. Jag äter fortfarande min beskärda del av godis. Det har blivit några chipspåsar senaste månaden och jag säger inte nej tack när det bjuds en bulle eller en kaka i olika sammanhang. Även en och annan öl och glas med vin slinker ner. Skillnaden nu, tillsammans med den generella förändringen i matvalet, är att det inte sker varje dag i veckan vilket nästan var fallet tidigare (inte öl och vin då heller förstås…). Någon av alla pressbyråbutiker på Centralen i Göteborg är inte längre en naturlig passage innan jag går på bussen hem på eftermiddagen.

Det jag egentligen vill komma fram till här är att i den debatt som just nu pågår bland annat mellan Paolo Roberto och Jonas Colting så finns det för mig ingen som helst tvekan om vilken väg som jag ställer mig framför och fortsätter skutta fram på. Coltings redogörelser för varför han gjort sitt val sammanfaller så tydligt med mina egna upplevelser senaste halvåret.

Jag hade absolut inte varit lika säker om någon frågat mig för ett år sedan men nu finns det, även om vi alla är olika, ingen tvekan från min sida vad i detta som dämmer upp vårt sockerberoende som i sin tur i mer eller mindre hög grad påverkar vår hälsa och våra möjligheter att motionera på ett hälsosamt sätt.

Det är svårt att ens spekulera i vilken effekt en liknande förändring, kombinerat med motion, kan få för en person som har rejäla bekymmer redan från början. Givetvis är det inte alltid där”bara” en förändring av kost och ett aktivare liv som är nyckeln. Det handlar även om den mentala styrkan i att ta sig an en förändring som bokstavligen kan vara livsviktig. Men om starten är kosten, där avgiftningen från sockerberoendet är nyckeln och den stora mentala grejen, så kommer motionen som steg två och ger den riktigt stora effekten på toppen av en ny kosthållning.

Man skulle kunna tro att allt detta har att göra med att min fru numera driver Hälsoboden i Bollebygd under det nya namnet Close to life. Men faktum är att den stora förändringen för oss skedde ett par månader innan den butiken ens fanns i vårt medvetande. Däremot triggar det givetvis på många andra sätt till att fundera vidare och skapa en så sund och bra balans som möjligt. Men ändå utan att bli den där talibanen.