När skeptikern ändrade sin kost och började lyssna på poddar

Den där sköna känslan i kroppen har fortsatt under hela den här galet fina juli. Visst har det varit lite jobbigt med värmen vissa dagar men sena kvällsrundor in i solnedgången är inte heller att förakta.

Tankarna om löpning varannan dag under juli har fullföljts. Även om det finns ett par tillfällen med två dagars vila också så har 31 julidagar resulterat i 15 löpdagar på 158 km vilket både är PB för antal rundor och km på en månad.

Den stora skillnaden mot tidigare somrar är att det varit längre rundor i ett betydligt långsammare tempo och därmed har det inte alls slitit lika mycket på kroppen som jag varit van vid. Det beror säkert på flera faktorer men min förmåga att nu springa i ett lägre tempo är jag övertygad om har bidragit mycket. Egentligen handlar det bara om ett av femton pass som varit rejält högt tempo på; En 5 km-runda på 21,30 (4,18/km) som innebär ett nytt snyggt PB på den distansen. Ganska oväntat faktiskt men i sig ett tydligt tecken på den där goda formen som jag haft känslan av en lång tid nu.

I övrigt har det alltså handlat om längre rundor och det långsiktiga fokus som ändå finns om att öka på distanserna successivt. Den planen följer mycket väl vad jag har tänkt mig borde ske den här sommaren.

Om drygt två veckor är det dags för nästa lopp. 21 km i Halmstad när Prinsens Minne går av stapeln.

Efter Varvet i maj, och betydligt fler rundor på längre distanser, så känns inte 21 km lika avskräckande längre. Inte så att det är något som sker med en axelryckning på något vis, men känslan av att har gjort distansen innebär en större trygghet i hur jag ska ta mig an det här loppet.

Med nuvarande känsla i kroppen och att jag undviker den dåliga veckan, med allergi som jag hade före milloppet i Halmstad förra året, så finns det definitivt realistiska tankar om att springa distansen på PB (1.48,38). Det där med vädret är som vanligt en faktor. Med 25 grader och sol blir det svårt att springa fort för min del. Om det istället ligger på 20 eller gärna en bit därunder så är det en annan sak och helt klart till min fördel.

Fungerar det som jag vill så ska en tid runt 1 h 45 min inte vara omöjlig att klara av. Med tanke på tiden i Varvet (1.48,38) och hur banprofilen i Halmstad ser ut så är det en rimlig målsättning om omständigheterna i övrigt är med mig.

Den här sommaren har också inneburit att jag, i takt med fler längre rundor, har bytt ut musiken mot podcasts i min iPod. Jag inbillade mig att det inte skulle fungera att enbart lyssna på prat när man springer men fasiken vad det fungerar bra!

Till viss del har det blivit en del sommar-pratare, men mest av allt har det blivit Kristoffer Triumf och hans intervjuer i Värvet. Jag ska villigt erkänna att jag inte kände till Triumf sedan tidigare även om jag hört om Värvet hur många gånger som helst i olika sammanhang.

Det finns i skrivande stund finns det 134 Värvet-poddar att lyssna på och jag har inte kommit speciellt långt. Men att det skulle vara en så bra kompis till min löpning hade jag aldrig trott. Jan Gradvall, Henrik Rydström, Bodil Malmsten och Mauro Scocco är några av de som jag hunnit med så här långt.

En annan bidragande anledning till att det har flutit på så bra hela sommaren kan kanske vara den omläggning av kosten som skedde i slutet av maj efter Göteborgsvarvet.

Grunden till allt detta var egentligen att vi åt alldeles för enahanda mat hemma och våra barn satt alldeles för ofta med en skål med yoghurt och flingor med alldeles för högt sockerintag som följd. Till detta mycket annat sött och gott alldeles för ofta i vardagen. Men även maten som den vuxna delen av familjen åt var i för hög grad inte så hälsosam som den skulle kunna vara.

Utan att vara slavisk så är det som kallas Paleokost grunden. Allt som har med socker och tillsatser i kosten har ratats så långt det är möjligt. Det innebär för min del att bröd, yoghurt, flingor av diverse slag, pasta och några andra saker nästan helt har skalats bort. Istället är det kött, fisk, kyckling, ägg, nötter, grönsaker och frukt som skalat upp och är basen i vardagsskafferiet. Om möjligt ekologiska varor och/eller närodlat även om det inte är helt enkelt ibland.

Det största problemet för min del var att hitta en ersättning på morgonen för den vaniljyoughurt och de flingor jag som regel åt tidigare. Där har jag ändå hittat en bra medelväg med naturell yoghurt kompletterad med frysta bär och krossade valnötter.

Nu handlar inte detta om att vara en taliban på något vis. Det är ett val i det som sker hemma och där det går att göra ett val i övrigt. Det innebär inte att säga nej tack till vare sig det ena eller det andra som  ställs fram på bordet i andra sammanhang. Det handlar inte heller om att jag inte äter godis, dricker öl, vin eller andra trevliga saker som går att förtära. Men jag äter inte godis i princip varje dag som jag gjorde tidigare och jag trycker inte heller i övrigt i mig mat med alldeles för mycket socker och annat som inte tillför något bra rent näringsmässigt.

Jag behövde inte göra det för att gå ner i vikt. Det bekymret har lyckligtvis aldrig varit mitt. Det här handlar inte om någon diet. Det här handlar om att prioritera, prickskjuta och medvetet göra ett val i en djungel där inte ens det som påstås hälsosamt på förpackningen är på det viset vid en granskning.

Jag gick ner 3-4 kg nästan direkt första veckorna och sedan ligger jag där. Det som försvann var lite begynnande fladder runt magen och lite andra liknande tendenser till ”överskott”. Låter tramsigt för en person som nästan aldrig vägt in sig över 70 kg men är lika mycket ett tecken för så många andra över hur det vi äter påverkar vad som händer med kroppen. Det är inte antal kilo vi äter som avgör vad kroppen omsätter och behåller. Det är vad kilona innehåller som avgör vad vågen visar och vad det vi behåller visar upp rent visuellt.

Den allra mest påtagliga effekten har varit att min mage, som nästan alltid knarrat och inte mått helt bra, i princip omgående blev ”tyst” och lugn när jag slutade med bröd, pasta och ett alldeles för högt sockerintag. Så fort jag ”syndar” och äter något av detta så märker jag det direkt dagen efter.

En annan positiv effekt är att många smaker blir mycket tydligare när dom inte är dränkta i för mycket socker.

Det handlar om att hitta sin egen väg som känns rätt och som går att motivera för sig själv. Rätt balans i det nyttiga och mindre nyttiga för att hitta det goda livet inte bara i det man för stunden stoppar i munnen.

När till och med en skeptiker som jag märker de övervägande positiva effekterna så är det stort nog att rekommendera även för andra.

Det är ju trots allt som en nära bekant så vist talade om för mig en gång för många år sedan: Bara för att det inte syns utanpå dig så vet du inte hur fet du är på insidan…