Mars månads löpning bidrar med ytterligare 181 kr till Cancerfonden

Sista mars och dags för summering av ännu en månads löpning.

Att det har fortsatt vara så kallt och även varit rejält isigt och snöigt ytterligare en månad var inget som jag kanske hade räknat med. Det som gör det lite mer tråkigt är att alternativen var man kan springa på ett vettigt sätt begränsas. Å andra sidan har ljusets återkomst successivt gjort det lite trevligare att sticka ut och springa på vardagskvällar.

Månaden innehöll årets första riktigt stora mål, Seedningsloppet till Göteborgsvarvet som gick förra söndagen, och till stor del har jag sprungit ett par veckor innan detta för att kunna prestera så optimalt som möjligt. Med facit i hand går det inte att säga annat än att det lyckades över förväntan med ett rejält PB 2 minuter snabbare än någon gång tidigare.

Antalet rundor slutar på tio, men längden har ökat rejält med sikte på vad som komma skall i maj månad då 21,1 km ska klaras av.

 

90,4 km innebär inte bara den månad med längst total sträcka och ett snitt per runda på 9 km som är ett rejält kliv uppåt. Det ger också, med mitt löfte om 2 kr per km, att jag kommer sätta in ytterligare 181 kronor till Cancerfonden.

Min löpning har under första kvartalet givit 427 kronor plus 50 kronor extra istället för att rösta på finalen i Mello 2013.

Eftersom jag fortfarande, efter ganska många års utebliven träning och med en även i övrigt skral träningsgrund att stå på, är en relativ nybörjare i att träna för att blir bättre och lyckas prestera mot uppsatta mål, så är det en skön känsla att se hur det verkligen givit verkan. Den grund som många i min ålder har haft med sig ända sedan unga år tar tid att komma fram till. Samtidigt så är min lätta kropp givetvis en stor fördel i sammanhanget.

Den avklarade hösten och vintern har bevisligen skapat en fysik som bemästrar betydligt längre sträckor, klarar av att träna fram emot ett givet mål och där prestera betydligt mycket bättre än vad förhoppningarna varit. Samtidigt så vet jag att den grund som jag verkligen fått bygga till stora delar från noll måste fortsätta ske i tillräckligt långsamt tempo för att undvika bakslag.

Nu hoppas vi  nog alla att April kommer att ge lite mer vår och lite skönare förhållanden att i alla fall slippa ifrån att dra på sig handskar om händerna och kunna kasta underställströjan i tvättkorgen tills hösten kommer.