Ska inte min dotter kunna bli elitidrottare?

 

ventolin-inhaler-with-box-picture

Senaste veckan har det varit en hel del skriverier om Martin Johnsrud Sundby och den avstängning på två veckor för brott mot dopingreglerna som han, och det norska skidförbundet, gjort sig skyldiga till vid ett par tillfällen för några år sedan. Enkelt förklarat handlar det om att man missat att deklarera att Sundby använder astmamedicinen Ventoline på det sätt han gör.

Spontant kan man kanske känna en skadeglädje över att det är just en norsk längdskidåkare som åker dit, tänka att det är ingen rök utan eld och börja spåna kring att det visst är prestationshöjande för Sundby och andra norska längdskidåkare som använder just Ventoline som är luftrörsvidgande.

Sätter man sig in i bakgrunden och helhetsperspektivet kring just astmamediciner inom idrotten, och kanske specifikt inom en högpresterande konditionsidrott som längdskidåkningen är, så är det något annat som visar sig.

Det fanns en tid när både Ventoline och en rad andra astmamediciner fanns med i Wadas listning över sådant som inte var okej utan specifika deklarationer. Så är det inte längre. Istället har en rad olika undersökningar, som Wada använder som grund, visat att exempelvis Ventoline inte har någon prestationshöjande effekt på atleten som tvingas använda den. Hen använder sin medicin för att kunna träna och tävla på en nivå så nära sitt max som möjligt men den ger inte en effekt som innebär att prestationsnivån blir högre.

Norska Aftenposten har skrivit en lång artikel om den här frågan där det bland annat går att läsa följande expertutlåtanden från en svensk och en norsk professor:

Ekspertene vi har vært i kontakt med er samstemte: Astmamedisiner har ingen prestasjonsfremmende effekt for friske idrettsutøvere.

– Det finnes ingen studier som tyder på at det kan være prestasjonsfremmende. Det kan være motsatt, at prestasjonen går ned, men det er ingenting som tyder på at det kan være positivt, sier Leif Bjermer, professor i lungemedisin og allergologi ved Lunds universitet i Sverige.

Kai-Håkon Carlsen er professor ved universitetet i Oslo og blant Norges fremste eksperter på astma hos idrettsutøvere. Både han og Bjermer fungerte som sakkyndige i Sundby-saken. Professoren viser til en rekke omfattende undersøkelser i en rekke land som dokumenterer at astmamedisiner ikke har en prestasjonsfremmende effekt. Det er også gjort mange undersøkelser på Ventoline, med virkestoffet salbutamol, som er medisinen Sundby har benyttet seg av.

– Tidligere måtte man søke om medisinsk fritak for å bruke disse medisinene. Slik er det ikke lenger. Dels fordi mange søknader gir mye papirarbeid, men også fordi alle undersøkelser viser at det ikke bedrer prestasjonene, påpeker Carlsen.

Läs hela artikeln för att ta del av alla svar som finns på olika frågeställningar i sammanhanget.

En person med astmaproblematik hjälps alltså av medicinen men en frisk person får ingen positiv effekt – luftvägarna vidgas inte mer, med en ökad kapacitet som följd, om du som symptomfri från astma tar Ventoline. Den får snarare en negativ effekt i form av yrsel, huvudvärk och illamående som knappast är till någon hjälp vare sig det handlar om träning eller tävling.

Med detta som bakgrund innebär det att de exempel på norska skidåkare, utan astma, som under 90-talet skulle ha blivit ombedda att använda astmamediciner för att höja sin prestationsförmåga mer sannolikt har haft en negativ effekt hos de som nappat på ”erbjudandet” utan att ha behovet.

Att norska ledare tyckte att det var en bra idé att använda det ändå, för att prestera bättre, kan man ju så här i efterhand ha sina funderingar över då syftet givetvis var att en person skulle prestera lite bättre med hjälp av en medicin. Man kan också fundera över var den moraliska gränsen går.

Men om vi håller oss till astma-medicinering och det vi vet idag, inte det som man visste på 90-talet, så är det extremt viktigt att ha med sig det faktum att den träning som längdskidåkare och många, många andra konditionsidrottare utsätter sina kroppar för är ett vågspel på många sätt och där astma utvecklas och framträder just på grund av den träning man utsätter sig för. För en längdskidåkare som tränar i kall luft och med många tunga och ansträngande pass som utsätter lungor och luftvägar för enorm ansträngning så kommer astmaproblematiken som en följdeffekt, en ren arbetsskada, av ambitionerna att bli bättre och kunna prestera på en en hög nivå.

Att 42 av 61 norska medaljörer i OS sedan 1992 använt astmamedicin är därför inte så märkligt som det kanske kan låta första gången.

Om man istället för Sundby, Björgen och en lång rad andra längdskidåkare från Norge, Sverige och andra länder pratar om det hela ur ett helt annat perspektiv.

För att komma dit vill jag börja med att citera några rader från journalisten Elisabeth Höglund som ägnar sig åt direkt felaktiga slutsatser som är anmärkningsvärda:

Sundby tog Ventoline morgon och kväll ”i förebyggande syfte”. Marit Björgens astmamedicin heter Symbicort, som hon också har tagit i förebyggande syfte. Båda dessa mediciner har stått på den röda dopinglistan. De har alltså varit förbjudet för skidåkare att ta dem eftersom de anses vara dopingpreparat och därmed prestationshöjande. Den effekt dessa astmamediciner har är att de utvidgar luftrören så att skidåkaren får lättare att andas och därmed få i sig mer syre för att syresätta blodet. Det är alltså ingen tillfällighet att dessa substanser i många år har stått på WADA:s dopinglista. Det finns ju anledning att tro att just astmamedicin, som förbättrar lungverksamheten, kan betraktas som doping. Dock tvistar de lärde om astmamedicin verkligen har en prestationshöjande effekt.

För det första är astmamedicin något man tar just i förebyggande syfte – inget märkligt alls.

För det andra är det inte förbjudet för skidåkare (eller någon annan idrottare) att ta astmamedicin så länge det bara deklareras korrekt – det som Sundby/Norge missat i det aktuella fallet.

För det tredje är det inte en medicinering som gör en idrottsman bättre i den bemärkelsen att hen som frisk individ skulle prestera mer/bättre om man använder exempelvis Ventoline. som tidigare noterat kan det snarare ha en motsatt effekt.

Någonstans här kommer vi fram till pudelns kärna i min fundering:

Är det rimligt att alla människor som lider av astma automatiskt ska vara diskvalificerade ifrån att ens få vara med och försöka bli riktigt bra och kanske även bästa i världen i en idrott på grund av att man måste använda Ventoline och andra astmamediciner för att kunna träna och därefter prestera så nära sin maximala nivå som möjligt i tävlingssammanhang?

Hade det handlat om att en frisk individ skulle bli bättre av att använda Ventoline är frågan om doping något helt annat. Men när det handlar om en medicin som inte har den effekten, snarare tvärtom, utan istället hjälper till att kunna upprätthålla en kontinuitet i träningen så blir det en oerhört skev syn på det hela.

Det handlar i förlängningen om en frågeställning om min dotter, som måste använda Ventoline för att kunna träna, inte ska kunna ha målsättningen att bli elitidrottare i den sport hon än må välja för att hon i så fall gör det genom något som vissa mot bättre vetande ser som prestationshöjande utöver den nivå hon teoretiskt skulle kunna nå upp till som frisk utan sin astma?

Doping är en svår fråga och jag är fullt medveten om att astmamediciner kan användas för att dölja verklig doping som har prestationshöjande effekt på riktigt. Men det är två olika frågeställningar. Vi kan inte hävda doping enbart pga Ventoline, eller annan astmamedicin som inte är prestationshöjande på det viset. Ska vi hävda doping pga astmamedicin så måste också den verkliga dopingen avslöjas. Innan dess kan vi tycka och tänka vad vi vill om olika prestationer men vi kan inte ägna oss åt den typ av felaktig journalistik som exempelvis Elisabeth Höglund gör sig skyldig till.

Det är mycket möjligt att de andra nationaliteter (läs: Finland) som beskyller Norge för doping vet mer än att det bara handlar om Ventoline men då kanske det är dags att ta bladet från munnen och tala om vad det i så fall handlar om och föra debatten där den hör hemma?

Bloggar etiketter: ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »