The lone runner

Detta är platsen där jag dokumenterar min egen träning i sifferform, med egna reflektioner och med en del egna tips från andra som jag snappar upp.

Jag har alltid älskat att titta på sport men har aldrig varit någon större utövare av idrott i praktiken. Lite fotboll fram till 13-14 års ålder och en del innebandy på ren hobbynivå är det närmaste jag kommer idrottsutövning i lagform.

De största meriterna sträcker sig till en serieseger (12 års) och en tredjeplats (10 års) för ungdomslag i Gällstad IF:s tröja, någon gång på 80-talet, samt en fantastisk seger i kommunmästerskapet för årskurs 4 i basket för Åsundens rektorsområde. Jag tvingades också till att spela några matcher i Torsbo IF innan den föreningen lades ner…

001

För att vara helt tydlig så gillar jag att idrotta på egen hand där jag själv styr vad som ska ske utan att vara beroende av vad någon annan utför eller inte gör. Just därför har löpning varit min grej under många år i ungdomen och fram till det att jag var dryga 25 år. Efter det blev det av någon anledning betydligt mindre frekvent, nästan inte alls, att jag var ute och sprang.

Så var det ända fram till året när jag fyllde 40 år 2010 när jag sakta men säkert återupptog min löpning. Löften om att det skulle ske hade jag avgett i flera år dessförinnan och tron på att det skulle bli någon ordning var inte så hög vare sig från mig eller vissa andra.

Det började inte heller sådär värst lovande. En kropp som inte varit ute i ett par löparskor under så många år, tillsammans med att jag faktiskt var 40, gjorde att mina leder och muskler inte klarade av vad jag ville.

2010 innebar många skador i form av muskelbristningar i vaderna, ont i hälsenor och muskelfästen i knäna som helt vägrade att vara med. Någon gång i mitten av augusti det året avslutade jag, efter 13 rundor, löparsäsongen på grund av alla skador. Ungefär samtidigt hade jag börjat åka kollektivt istället för bil till jobbet och med detta även promenader till/från Centralstationen i Göteborg varje dag på knappa 2 km enkel tur.

Under hela hösten, vintern och våren gick jag dessa promenader varje dag och när våren 2011 kom och jag återigen skulle ta tag i löpningen så visade det sig att dessa dagliga promenader hade gjort underverk. De bekymmer som hela tiden gäckade mig under de få månader jag sprang 2010 var inte längre ett problem.

2011 genomfördes 47 rundor och 2012 var jag uppe i 86 trots en lunginflammation. Målet för 2013 är att genomföra minst 100 löprundor.

Det här är ingen dokumentation av någon elitsatsning. Enormt långt därifrån. Det handlar mer om vad en högst ordinär motionär gör för något i form av regelbunden motion.

Mina ambitioner är för det första att hela tiden hålla igång, men även att försöka träna så att jag blir snabbare på olika typer av sträckor upp till halvmaraton.

Det sägs ju att man tappar i kapacitet rent kroppsligt med start någonstans mellan 35-40, men jag inbillar mig att min paus på nästan 15 år innebär att jag har många år av resultatförbättringar framför mig.

/Fredric

Klicka här för att komma till mitt senaste blogginlägg.

899160_10151844924109741_2090126613_o

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »