Mentala förberedelser för #tcsnycmarathon

Inne i en vecka där jag medvetet tagit det betydligt lugnare än senaste 5-6 veckorna. 6+10 km i lugnt tempo utan en enda del med riktigt snabb fart. Ytterligare en runda på 12-15 km i samma tempo imorgon.

Rent praktiskt är det mesta redan ordnat. I veckan har jag fått inresetillståndet klart (ESTA) och kollat av försäkringsskyddet med Länsförsäkringar. Jag vet vad jag ska ha med mig för alla olika väderutsikter. En del av detta kanske kan lämnas hemma när det väl närmar sig och prognosen finns.

Det finns också en plan för vad jag packar ner i matväg när jag åker så att det finns en grund att tillgå på hotellrummet och före starten om 71 dagar.

På måndag ska jag träffa mina två bröder som ska åka över samma dagar som mig. Dom bor på ett annat hotell (Hotel Pennsylvania på 34th street) än mig (Hotel Belleclaire på 77th street) vilket i praktiken handlar om nästan 3 km på Manhattan. Rent praktiskt kommer det att innebära en del taxiresor för mig dagarna före loppet. Givetvis kommer jag att gå men någonstans kommer jag inte att slita ut benen på New Yorks gator i onödan.

Det vi ska göra på måndag är att planera vad vi ska göra tillsammans där över. Det finns en given plats att besöka på fredagen och det är Javith Center, på samma gata som deras hotel, där mässan för NYC Marathon hålls och min nummerlapp ska hämtas ut. Utöver det har vi hela fredagen och lördagen att fundera över samt eftermiddag/kväll efter mitt lopp och måndag fram till tidig eftermiddag.

Väl i New York vill man gärna upp i någon av de berömda riktigt höga skyskraporna och njuta av den magiska utsikten. Jag har varit i Empire State Building 2004 när jag förlovade mig och i Rockefeller Center (Top of the Rock) 2012 när hela familjen avslutade vår långresa runt jorden just i New York. Den här gången vill jag extremt gärna åka upp i ONE World Trade Center som blev färdig för något år sedan och numera är högst i New York. One World Obesvatory öppnades tidigare i år och platsen där denna byggnad står är ju i alla högsta grad historisk. Alldeles intill denna byggnad till 9/11 Memorial & Museum som jag också väldigt gärna vill besöka den här gången.

I övrigt har jag egentligen inga andra förväntningar eller önskemål än att återigen få supa in atmosfär och känsla i denna fantastiska stad.

 

Med tanke på att i stort sett allt praktiskt är under full kontroll handlar det om att hålla kroppen på rätt nivå och att mentalt vara inställd på vad som komma skall för att bemästra något som jag aldrig gjort tidigare.

En bra grej tror jag är att jag ändå varit i New York ett par gånger och vet känslan av staden. Men vid sidan om det är det ju mycket att bygga upp en tro på mig själv att jag har tränat tillräckligt och kan klara av distansen. Just detta är jag ganska trygg i också.

Att se till att vara fräsch i kroppen är en självklarhet på pappret men givetvis en balansgång i förhållande till att också träna tillräckligt mycket. Även här tror jag mig nu ha erfarenhet av att släppa på träning i lagom tid för att det ska infinna sig.

Jag försöker också tänka mig in i hur timmarna i väntan på start kan komma att se ut beroende på väder och vind där det kan vara alltifrån nollgradigt och snålblåst till ganska ljumma höstvindar. Utrustning för alla varianter finns i planen.

Sedan återstår ju då själva klimax av allt detta när det äntligen är dags att faktiskt springa dom där 42 kilometrarna som har funnits med mig så länge i tankarna vid det här laget. Även här handlar förberedelserna, vid sidan om det rent fysiska, att ha en bra ”gameplan” och att rent mentalt förbereda mig på vad som väntar i olika delar av loppet. En lugn start och att intala sig själv att loppet inte startar på allvar förrän runt 25 km när Queensboro Bridge kommer emot en och 1th Avenue sedan väntar med en publik som utan tvivel kommer att pumpa igång adrenalinet i varje löpare som passerar.

Där någonstans börjar nedräkningen på allvar och sannolikt är det också där som negativa tankar och känslor i kroppen behöver matas undan på ett helt annat sätt in tidigare i loppet. Det finns många sätt att förbereda sig på detta givetvis. Ett par av de sätt jag har valt är att försöka ha koll på vilka delar av loppet som innebär stigningar som håller i sig mer än bara en liten bit och sedan även att kolla in YouTube-filmer från tidigare lopp. Men allra bäst i det avseendet är filmen från 2009 som filmar hela vägen från Staten Island till målet i Central Park, gata för gata, bro för bro, så att det verkligen går att se vad som väntar:

Publiken saknas ju på filmen och det är svårt att bedöma hur stigningarna verkligen är. Men bättre än så är svårt att få koll på det innan man väl har sprungit där.