Nedräkning

Mindre än två veckor kvar till examen. Lite så känns det faktiskt inför 17 maj.

Kommer jag att ha klätt mig i mina bästa löparkläder och för mig själv få visa att jag kan hålla ihop det och få utväxling för min träning som skett med detta som mål? Eller kommer det att bli ännu ett tillfälle med en känsla av att det var okej men långt ifrån vad jag borde kunna prestera?

Det hela ska i alla fall inte kunna skyllas på för lite träning den här gången. Efter en del problem i februari har det nu flutit på bra i snart tre månader. Både längre och kortare pass i rätt tempo för att jag inte ska gå på samma minor som tidigare när jag slitit ut mig. Just nu är benen lite sega mellan varven men det beror mest på för mig pass och kilometer med liten vila mellan.

Det sista längre passet gick idag och det skedde på banvallen från Vegby mot Ulricehamn. Hela familjen var där och barnen cyklade med varsin förälder.

Någonstans hade jag fått för mig att det skulle vara helt platt där men så är det nu inte. Första halvan (35 minuter och 6,4 km) är det till stora delar lätt nedför men för dagen med en envis motvind. Således var den andra halvan efter vändpunkten lätt uppför med medvind.

Första delen kändes benen sådär extremt ovilliga att springa att tankarna mest gick till hur jag i hela världen ska kunna springa 21 km 17 maj. Men på något magiskt vis släppte segheten efter vändningen, när det gick lätt uppför, och jag fick även till min inplanerade fartökning sista 2-3 kilometrarna som gick på drygt 4,35-tempo. Sammantaget en tillräckligt bra sista längre runda för att det skulle kännas komfortabelt. Men det var andra delen av sträckan som räddade den känslan.

Nu återstår för min del troligtvis tre rundor före varvet. Ett par kommande veckan, varav ett intervallpass nästa helg, och en i veckan före varvet. Ingen av dessa längre än en mil.