Stockholms gator ska få sig en ny match

Är jag den som om ett visst lopp säger att ”det här var det värsta jag har gjort och det gör jag aldrig mer igen – alla fall inte på den här banan i den här stan”?

Visst är det så!

Mitt i det och strax efter är det en naturlig reaktion på en jobbig upplevelse. Finns det kvar även efter någon månad eller halvår så är det nog så man också ska agera på just det sättet och låta bli att utsätta sig för den upplevelsen en gång till.

Jag har känt och uttryckt exakt detta både om NYC Marathon och maran i Stockholm förra året. Jag ändrade mig om New York och ville utmana mig själv där en gång till och gjorde det med bättre förutsättningar men ungefär lika dåligt utfall.

Nu kommer det även bli så att jag kommer ge Stockholm Maraton en ny möjlighet trots mardrömsupplevelsen förra året och en bana som jag inte upplevde som så dynamisk och spännande som påstods.

Till viss del skulle man kunna säga att det handlar om att jag har en revansch att utkräva men allra mest handlar det om att ha ett maraton, under första halvåret, som passar in för att få en första rejäl koll på om den utvecklade träningsplan som gäller från årsskiftet fungerar.

Då finns det förvisso några andra alternativ, om man vill åka utanför Sverige, men huvudalternativet i Köpenhamn faller bort pga att det går samma dag som Göteborgsvarvet.

Kvar finns då loppet i Stockholm lördag 1 juni och det innebär en identisk plan för loppen första halvåret som förra året; Varvetmilen, Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon.

Vad det hela handlar, och som jag skrivit om tidigare, är att ha en grund att stå på som innebär stabila förutsättningar att springa under 4 timmar även om det inte är den bäst av dagar rent fysiskt eller om det är värmebölja.

Träningsgrunden ska då ha skapat en uthållighet som, med rimliga proportioner, gör att även en jobbig och dålig dag så ska det gå att kämpa sig under den gränsen. Är det sedan en riktigt bra dag så vet jag ju vad jag lyckats med tidigare och då är frågan istället tippar över till att handla om hur många minuter under fyra timmar som blir resultatet.

Nycklarna för att skapa det som krävs, och komma till Stockholm med dom bästa förutsättningarna, är som alltid en kontinuitet i träningen kombinerat med att inte fuska med innehållet i träningen och där intervallpassen och långpassen är i fokus.

Intervallpassen måste bli av regelbundet och långpassen behöver genomföras lite mer frekvent och med något högre tempo än tidigare. Garanten för att det blir på det viset ligger givetvis i mina egna händer men det faktum att jag nu har en träningsplan, som sätts av någon annan, gör det lite enklare att också leva upp till utan att fuska.

 

 

Translate »