En stor vinnare i Kretsloppet!

Kretsloppet i Borås genomfördes för nionde året och med ny bansträckning både på milen och den helt nya 6 km långa banan.

Milbanans nya sträckning är utan tvekan ett lyft. De tråkiga partiet mellan 5-8 km är borttaget och ersatt med en helt ny inledning som vid knappt 3 km ansluter till den gamla och därefter kapas av när man ”bara” rundar Borås Arena istället för att springa en bra bit ut mot Almenäs och vända.

Min egen plan var att testa med en fart för ett nytt PB på milen. Farten för detta höll inte i mer än knappt 4 km. Sedan var det tydligt att kraften inte fanns för att hålla det tempo som krävdes. Vid 5 km låg jag precis på PB-nivå men att hålla det som krävdes i ytterligare fem fanns inte på kartan den här dagen.

Precis som förra året var det nog maran i Helsingborg som tog ut sin rätt och trots en snabb sista kilometer så stannade klockan på 45:14. Jämfört med förra året är det 2,5 minut bättre. Jämfört med PB är det 1 minut och 7 sekunder långsammare. Näst bästa tiden i Kretsloppet och tredje bästa tiden någonsin på milen.

Med en nykter analys så kan jag inte vara annat än nöjd med tiden. Min kropp behöver mer än 2 veckor efter en mara för att kunna springa mitt allra snabbaste.

Det var kanske naivt att tro på PB men värt att spänna bågen för i alla fall även om det då tidigt visade sig inte hålla. För att gå under 44 minuter får jag nog lägga ett tydligt fokus på ett millopp och då utan ett tyngre lopp alldeles för nära i tid.

Nu har jag ett lopp till inplanerat i höst och det är premiären av Rya Åsar Trail Run den 21 oktober. Det kommer jag att genomföra som något nytt och spännande för min del och där finns det inga som helst tidsreferenser för mig att varken relatera till eller att sätta upp som mål i förväg. Ganska befriande och skönt som omväxling.

Vid sidan om ett sista höstlopp ska jag försöka fokusera på de förbättringar som jag kom fram till redan efter Helsingborg och som var tydliga även igår:

• Långpassen som är över 17-18 km behöver ökas upp med minst det dubbla. Faktum är att det inte blivit mer än fem sådana på hela det här året. En ökning till det dubbla och då även ett par-tre som är +25 km.
• Intervallträningen ska bli mer frekvent och tillsammans med mer planerad backträning få mig att göra det som jag är ganska usel på: pressa mig till gränsen betydligt oftare på träning för att sedan kunna använda den känslan när det börjar ta emot i ett lopp.

Detta tillsammans med styrka och rörlighet ska ge mig möjligheter till fortsatt positiv utveckling.

Det som var absolut roligast igår var att min dotter Nora genomförde 6 km. Att göra det som 12-åring är generellt sett inte något uppseendeväckande men hon har haft kämpiga år bakom sig med astma och återkommande infektioner i lungorna. Nu har hon fått vara frisk under större delen av det här året och har sedan i somras konditionstränat med oss två gånger i veckan just för att genomföra gårdagens lopp.

Det har varit kämpigt men ändå sakta men säkert gått framåt genom att gå och springa om vartannat. Att hon gjorde det hon gjorde igår, på egen hand, och dessutom med en egen känsla efter att det faktiskt var ganska skoj det här med att springa ett lopp var så mycket viktigare än något annat. För detta fick hon en egen Kretsloppet-medalj i present av mig och en känsla med sig att fortsätta träna upp konditionen. Grymt!