Nya mål är förutsättningen för fortsatt träningsfokus
September fortsätter att vara en magisk vädermånad. Utan tvivel den bästa under hela året.
Min löpning har trots detta varit på sparlåga. Dels har jag Helsingborg Marathon att ”skylla”, dels var jag sjuk veckan därefter och höll sedan upp till 10 km på Kretsloppet i Borås förra lördagen. Dessutom har den mesta tiden på kvällarna gått åt till att förbereda vårt hus för en försäljning inom kort.
Dagens runda på en dryg mil var därför blott den tredje under hela månaden men oj vilken dag det var att genomföra den i!
Med ”Träningspodden” i lurarna, och Jessica och Lofsans prat om planering av ett lopp och alla dess delar, var det verkligen en njutning att springa. Detta tillsammans med inspiration av Lidingöloppet, där bland annat min fru sprang igår, och Mikael Ekvalls grymma insats i dagens Berlin Maraton bidrog starkt till att mina egna tankar drog iväg till hur, eller rättare sagt var, jag ska springa mitt nästa maraton.
För att jag vill springa maraton igen har jag kommit fram till ganska snabbt efter Helsingborg. Det är stor skillnad mot New York där det nog tog nästan 3 månader innan jag var övertygad om att ge mig på det igen.
Berlin, Amsterdam, Barcelona, Chicago eller Boston? Det är några av alla de städer jag skulle kunna tänka mig, men hur jag än vrider och vänder på det så återkommer jag till samma sak; jag vill återvända och springa New York Marathon en gång till!
Jag vill göra det med erfarenheten av att ha sprungit distansen minst ett par gånger före, med allt vad det ändå innebär i sammanhanget, och med vetskapen om vad som väntar under just det loppet.
Nu är det inte bara att vilja springa i New York igen. Visst kan jag gå samma väg som förra gången och anmäla mig via Springtime, men jag är inte beredd att lägga dom enorma pengarna på det en gång till. Därför handlar det om att vara med i lotteriet av startplatser som sker och hoppas på sin tur något av åren framöver och därefter boka in sin egen planerade resa dit över och skapa så bra förutsättningar som möjligt för att ge mig själv bästa förutsättningarna att inte bara genomföra loppet som det på något vis ändå handlade om förra året.
Om det här blir mer konkret får vi se. I så fall sannolikt inte förrän 2018 som tidigast och innan dess får jag nog sticka emellan med några andra maratonlopp!
Sedan behöver det för mig finnas andra mer kortsiktiga målsättningar än ett eventuellt maraton om några år eller så. Ett mål för att hålla igång träningen resten av hösten är att äntligen få till det och springa Sylvesterloppet i Göteborg på nyårsafton. Till våren är det femte gången för Göteborgsvarvet som jag utan tvivel vill göra bättre än i år som var ett lidande.
Efter Kretsloppet förra helgen kikade jag lite på hur många lopp jag har sprungit sedan premiären just i den tävlingen 2011. Det har med förra veckans lopp blivit 23 lopp på 5 år:
5 km – 4 lopp – bästa tid 21:57 – snittid 22:23
10 km – 11 lopp – bästa tid 44:08 – snittid 46:47
21,1 km – 6 lopp – bästa tid 1.40:40 – snittid 1.48:23
42,2 km – 2 lopp – bästa tid 3.59:31 – snittid 4.03:09
Personligen är jag ganska nöjd över att ha uppnått detta mellan 41 och 46 års ålder utan att egentligen ha någon vettig träningsbakgrund före de här åren.
Milloppen är allra flest och samtidigt är det nog just den distansen som är värst att springa av alla dessa.
På 5 km är det någonstans bara att ösa på,
Halvmaran kräver en plan att hålla sig till och det gäller att inte avvika om det ska funka.
I maraton handlar det så mycket om vad som händer med kroppen även om det givetvis också måste finnas en plan.
Men över 10 km handlar det om (ifall det är en tid som ska nås) om att springa på nära sitt max hela tiden utan att gå över den för tidigt i loppet. Det är utan tvivel den absolut jobbigaste distansen av alla de jag sprungit där både fysiken och huvudet måste vara absolut på topp för att det ska fungera.
Vad som komma skall återstår att se men jag är precis lika övertygad som tidigare om att jag måste har lopp som mål för att lyckas få min träning att rulla på. Utan dom målen hade det sett annorlunda ut.