Intervallträning i Hillared och ett blodomlopp i Göteborg #46-47/100

Hade tänkt att springa en mil i lördags kväll, men blev påmind om att jag söndag förmiddag skulle träna intervaller i en kombo av löpning och styrka i Hillared.

En timme och tio minuter totalt. 2 km uppvärmning i form av löpning i olika tempofaser. Därefter 5 olika set innehållande 3 övningar utförda 2 x 45 sekunder med ruscher på 200 m mellan varje typ av övning.

Det känns helt klart var jag saknar muskler och även om jag redan visste det så blev det tydligt hur mycket svagare jag är i vänstra delen av kroppen jämfört med den högra. Att träningsvärken dagen efter i första hand sitter i överkroppen är därför ingen överraskning.

Nu var inte Blodomloppet något som har inneburit samma blodiga (!) fokusering på som tidigare lopp jag sprungit. Men visst hade det varit bättre utan en öm överkropp?

Även om det här loppet inte haft samma fokus så blir det ändå satsning när startskottet väl går. Trångt och bökigt första 3-400 metrarna, men sedan fungerade det utmärkt.

Jämnt och bra tempo hela vägen. 4:42, 4:41, 4:47 och 4:51 på första fyra. Där någonstans är den värsta backen på hela banan och jag var rejält trött på toppen men såg hela tiden att jag sprang snabbare än alla och passerade många den bit som var kvar in i mål.

Min klocka stannade på 23:00 (officiell tid 23:02) och jag var riktigt överraskad över det. Vid passering för 4 km låg jag på runt 4:46/km och helt plötsligt en km längre fram stannar det på 4:37/km.

Jag tror inte riktigt på min egen klocka när den påstår att sista tusen metrarna har sprungits på 4 minuter blankt!

Men det stämmer och jag kan bara konstatera min bästa prestation på 5 km.

Visserligen har jag sprungit ca 20 sekunder snabbare inne i ett lopp (seedningsloppet) men det var på en helt platt bana utan minsta stigning.

Just därför ser jag detta som det bästa hittills på just 5 km.

Vad lär vi oss av detta? Kanske att lite träningsvärk inte är ett hinder för att springa snabbt!