Nedräkning för New York City Marathon
Med bara drygt 3 veckor kvar så börjar den verkliga nedräkningen till starten i New York City Marathon den 4 november.
Faktum är att det bara är en dryg vecka kvar innan familjen reser över till Nordamerika för att veckorna innan mitt lopp semestra i staten New York, där den gamla OS-staden Lake Placid ska besökas, men även några dagar i Niagara Falls på den kanadensiska sidan. Till självaste Manhattan anländer vi måndagen före loppet.
Eftersom jag har sprungit det här loppet en gång tidigare, för tre år sedan, så har jag en del erfarenheter med mig från den gången. Det enskilt största misstaget den gången var utan tvivel alla dom kilometer jag gick, tillsammans med mina bröder, sista dagen innan själva loppet. Det kommer aldrig att vara smart att gå 20 km dagen innan man ska springa 42 km…
Vid sidan om just det misstaget tror jag att det mest handlar om att använda erfarenheten av fyra tidigare maratonlopp för att göra den här gången till ett lopp med en mycket mer avspänd ansats utan att för den sakens skull inte vara fokuserad på uppgiften. Men alla dom detaljer som var fullständigt oklara för mig för 3 år sedan vet jag nu på ett helt annat sätt hur jag ska hantera. Det är mycket av detta som jag nu helt kan bortse ifrån.
Ambitionen är att genomföra det hela på ett sätt där jag kan ta in och, i den mån det är möjligt, njuta av själva loppet och atmosfären. Men jag vet hur det fungerar och när det väl är dags så kommer jag att springa för att prestera mitt bästa den dagen.
Efter en mindre förkylning och ett träningsuppehåll på 11 dagar har det ändå känts helt okej att springa. Problemet har egentligen varit astmaliknande tendenser dagen efter ett löppass, men det blir bättre och bättre. I ryggen har jag också mitt snabbaste millopp i livet för bara en månad sedan och en snabb halvmara i augusti. Till det fler långpass än någon gång under knappa två månader. Det allra sista långpasset innan NYC ska klaras av i helgen när upp emot tre mil är inplanerat.
Det är lätt att få för sig att det inte finns några backar i New York. Men då har man inte räknat med alla broar som utan tvivel är en faktor av rang i det här loppet och den allra största stigningen av dom alla är det som inleder loppet när Verrazano Narrows Bridge ska klaras av direkt efter att Frank Sinatras New York New York har klingat ut. Därefter följer ytterligare fyra broar och ett antal långa sega stigningar som får avenyn i Göteborgsvarvet att blekna.
Jag har flera gånger varit överlastad med saker jag haft med mig under olika lopp. Nu kommer jag att packa mig själv så lätt som möjligt. Mobilen kommer att vara med för att dokumentera min upplevelse före och längs med banan. Jag kommer att ha fyra Maurten gels med mig och något ytterligare i energiväg, men ingen egen dryck och inga hörlurar i öronen.
Klädseln kommer att vara så lätt som möjligt. Med hänsyn till vädret givetvis men inte överklädd med risk att behöva ta av mig på vägen. Det kräver rejält kallt på start för att det inte blir linne, shorts med långa strumpor och armvärmare som kan dras ner. Allt i matchad form från YMR Track Club:
Precis som 2015 kommer jag att starta i Orange Wave 2 Corall D klockan 10.15 NY-tid (16.15 svensk tid).
Det innebär att jag startar genom att springa på det övre planet på Verrazano Narrows Bridge vilket är fallet för orange och blå start. Dom med grön start springer på det nedre planet hela bron.
Som sagt; imorgon söndag är det dags för sista långpasset och därefter knappast längre än en mil innan 4 november och starten på Staten Island.