Race report – Prinsens Minne halvmaraton

Att springa lopp utan att ha gjort det upplägg och den planering som jag brukar göra gav mig ett lopp i Halmstad i lördags som i sin helhet blev helt okej.

Tidsmålen, medaljtiderna, var satta med ovanligt stort spann och med en guldtid (1.39:59) som skulle kräva det perfekta loppet och med det fart redan från början. Den fart som krävdes fanns där dom första fem, där jag sprang på 4:41/km, men redan strax därefter vid den enda riktiga stigningen att tala om på den här banan märkte jag att det var ett för högt tempo för mig att klara av. Den relativt korta stigningen tog rejält på mig vilket fick mig att sänka tempot och för att återhämta mig på ett vettigt sätt.

Det gick helt okej ändå men gjorde att andra femman gick på 4:55/km och andra halvan i ett jämnt tempo på runt 5:00/km och en sluttid på 1.43:25 (4:54/km) och med det uppfyllt bronsmedalj-mål och den tredje snabbaste halvmaran jag sprungit.

Bågen spändes och det fick jag betala för ganska tidigt i loppet och i efterhand hade ett något lägre inledningstempo kunnat ge en lite bättre sluttid men i grunden fanns under alla omständigheter inte formen för att springa på några guldtider den här gången.

Ska jag se nyktert på just det så var det egentligen inte heller att vänta sig med tanke på hur juni månad såg ut och att juli varit fyra veckor semester. Samtidigt vet man ju aldrig när det smäller till och allt stämmer så jag ångrar inte satsningen.

Nu kommer jag att göra som jag brukar göra kommande månader – lägga upp en plan för att göra det så bra som möjligt i Kretsloppet Borås 10 km och NYC Marathon i november.

Om jag får träna som jag tänker mig så skulle jag bli besviken om jag med det inte lyckas slå mitt personbästa på 10 km i Borås 15 september. Det är på 44:08 från samma lopp 2014 så det är dags nu!

Dom senaste två åren har jag haft en halvmara bara några veckor före kvar i benen och inte riktigt orkat med vad som krävs, men nu kan jag inte skylla på det om allt annat funkar fram tills dess.